Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
2500 sjungande skolbarn. Och kungen
I ÅR FYLLER SVERIGES KÖRFÖRBUND 100 ÅR, och det kan inte betonas nog hur viktiga barn- och skolkörer har varit för den svenska körtraditionen under dessa år. Ett fint exempel på hur stort och betydelsefullt det varit med skolkörer hittar vi om vi går tillbaka till år 1929. Det året firades Barnkörernas Riksstämma i Stockholm.
Vilken spänning med varje nytt häfte!
"ALLRA FÖRST VAR DET ju annars inte ens en liten bok." Läs om Saga-bibliotekes spännande häftesutgivning, och ur den gav barnen tillgång till en hel värld av litteratur och diktning.
Enhetsskoletankens uppkomst
ENHETSSKOLETANKEN. Idag ser nog de allra flesta det som en självklarhet att vi har en gemensam grundskola och att alla barn har rätt till en god utbildning på lika villkor. Men när uppstod egentligen tanken om att alla barn borde få gå i samma skola?
Huslig ekonomi – samhällsförbättring genom matlagning
HUSLIG EKONOMI SOM FRIVILLIGT SKOLÄMNE infördes i folkskolan 1897, men redan på 1870-talet hade det funnits kurser i ämnet.
Sexualundervisningens framväxt
SEXUALUNDERVISNINGEN ÄR ÅTER IGEN EN AKTUELL POLITISK FRÅGA. I en ny utredning föreslås att den stryks från läroplanens inledande delar, och därmed enbart lyfts i enskilda kursplaner. Ytterligare ett förslag är att den begränsas även i lärarutbildningen. I mer än 100 år har sexualundervisningen varit en viktig fråga i politiska debatter om skolans innehåll och den tjänar som ett nästan övertydligt exempel på att undervisningsinnehåll också är politik och ideologi.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Vilka var de första utbildningsformerna i Sverige och hur såg de ut?
Skolor har det funnits i Sverige sedan tidig medeltid. Den första skolan i det som idag är Sverige var katedralskolan i Lund som
Läs mer
När startade folkskolan i Sverige?
Det enkla svaret på den frågan är att folkskolan startade 1842 med antagandet av Sveriges första folkskolestadga. Men eftersom folkskolestadgan föreskrev att socknarna hade fem år på sig att organisera
Läs mer
Varför infördes skolplikt i Sverige och när?
Frågan om den svenska skolplikten är lite komplicerad och svaret beror på vad man menar med skolplikt. Är det när man gör skolgång obligatorisk eller när alla behöver
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.